Söta lilla lillasyster
Då kom lillasyster idag, jobbstart imorgon, duktig kicka! Världens bästa syster tog också med sig trocadero!!! och absolut torr så man kanske kommer överleva denna sommaren också!
I gengäld så fick hon min goda kycklingryta och mitt eminenta sällskap. She is the winner.
Kissen åkte hem till sina föräldrar så Joanna får värma hans sänghalva :)
ÄNTLIGEN så kom Helena hem, och vilka äventyr sen!
Mer to come
XO XO XO och TTY blackberry Paris.
Förhållanden
Ditt första förhållande börjar med din mor, hon bär, när och skyddar dig dina första 9 månader, sedan efter ett hav av smärta så kommer hon uppfostra, förhoppningsvis älska, skratta, leka, lära dig det mesta under dina första år i livet. Helt till nu så är ju allt frid och fröjd, men så kommer haken. Ditt förhållande med mamma tar slut, helt plötsligt står du på dina egna ben och mammas tjat börjar bli gammalt. För du anar det så går det längre och längre mellan besöken till ditt barndomshem. Endbart tar man extra kontakt när något extra händer i ens liv, aka giftemål, barnbarn osv.
Faktum är att nu berättar du inte längre allt för din mamma, hon som var din bästa vän. Vad hände?
Minns du din bästa barndomsvän? Den du lekte med i vått och torrt, delade hemlisar och sötaste killen i klassen. Vad hände med den vännen?
Minns du din första pojkvän/flickvän? De som kom efter? Du måste ju ha älskat alla dessa personer då du har öppnat dig inför dem, visat din styrka och dina svagheter. Vad hände med dem? ALLA försvann, de flesta av dessa har du ingen kontakt med idag. Varför?
Vad är vitsen med ett förhållande då? Både med partner eller vänner. Tillit, förståelse, gemenskap osv, men någon gpng under vägen som kommer det alltid att ta slut, så varför ska man överhuvud taget försöka? Jag menar, runt nästa hörn kommer du träffa en annan, mer intressant person att vara med, och jag som en gång var din bästa vän, är helt plötsligt....annorlunda och bara där.
Konklusion, det finns inga variga förhållanden, de som menar det försöker hålla fast i något som inte existerar, men som vi verkligen vill ha. Även om det gör ont så gör vi det igen, igen, igen och igen.
Pointless
Nu har sommaren beslutat att ta Norge med storm! Idag har det varit strålande sol och 23 grader varmt, sådna här dagar kan det vara deprimerande att jobba inomhus på en flygplats, men det har ju sina fördelar med att vissa dagar kan jag sluta klockan 12 och sedan njuta resten av dagen.
Idag var det en maratondag på 12 timmar, och vissa dagar så är det bara så att man ska få ALLA problem, och idag var det min tur. Detta påverkar humöret en aning, samt av någon anledning så började jag störa mig på min egen fläskfilé runt höften. Kan vara för att jag har varit oförmögen att träna i en vecka, men idag måste det nästan bli av!
Idag har jag bestämt mig för att tycka om katten också. Det är han värd.
Totalt meningslöst, men mitt huvud vill inte vara på topp.
Charter, kannibalsniglar och filosofi
Detta trodde jag aldrig! Aldrig att jag skulle sjunka så lågt och åka charter när jag är en sådan globetrotter som jag är!
Tydligen så är det ju så att livet är fullt av överraskningar och en charterresa blir det med Camilla som jag faktiskt inte har träffat på över ett år! Spännande, ska se om vi fortfarande kommer överens i en vecka nu när vi vuxit upp och blivit mogna kvinnor.
Resans mål är också väldigt speciellt. Det blir Larnaca på cypern men vi kommer försöka undvika Ayia Napa, då vi inte är behov av snorkåta 18åringar. Camilla och jag har redan våra män.
Syftet med resan är att bättra på den obefintliga brännan och insupa nya miljöer och vi ska försöka hålla oss borta från skandinaver,
När jag jobbar på flygplats så får jag mer än nog av alla de skandinaver som ska ut på semester.
Nu så startar snart sommarrushen på flygplatsen och vi alla förbereder oss mentalt. Alla sommrar är illa men jag har en känsla av att denna kommer bli den värsta under hela min karriär där. Folk är galna, jag menar seriöst galna och lämnar sitt sunda förnuft hemma när det är dags för avresa. Att respektera sina medmänniskor är som totalt bortglömt. Det kommer krylla av ungar, stressade mammor, arga pappor, blondinbellor som inte vet vart de är och ska, övervikt, försenade flyg, överbokade flyg, ännu argare passagerare. Och in i detta ska jag försöka klämma in lite privatliv, blir en utmaning!
Måste vara nyhetstorka i norge idag, har sett på snart 3 nyhetssändningar och den största nyheten är om alla dessa sniglar som förstör alla snälla norrmäns trädgårdar, men nu har en smart nordnorsk kommit på den geniala idén att man ska fånga snigarna levande, snitta dem och bada dem i gift. Därefter så ska man placera dessa preperade snigellik ute i träfgården på strategiska platser, så kommer de resterande levande kannibalsniglarna äta dessa giftiga kadaver och dö. DÄREFTER så kommer andra sniglar att äta deras lik och så föra smitta vidare och dö.
Min tanke är då detta: Sniglarna har väl ändå ett syfte på jorden? Klart att jag förstå denna oljerika norska familjen att man inte vill ha dem i trädgården, men ärligt talat., sniglarna var där först. Tänk om dem ser oss som ohyra? (vilket på flera olika sätt vi är) skulle prepera oss med något giftigt vid beröring och vi sedan för smittan vidare (svininfluensan) för att dö och utrota oss själva.
Konklusionen är då, vi borde väl inte uppmärksamma alla dessa epedemier som går, för det är väl meningen att vi ska dö då.....vi är ju för många än vad som är bra för jorden. Vi skjuter ju rådjur och älg varje höst för att hålla ner beståndet på en nyttig nivå. Borde inte vi skjuta oss när vi blir för många? Vart går den gyllene gränsen?
Detta måste jag ta upp med Camilla på resan ner, ska se vilka intressanta vinklar vi kommer att dryfta. De mest intressanta kommer kanske upp på bloggen.
Tydligen så är det ju så att livet är fullt av överraskningar och en charterresa blir det med Camilla som jag faktiskt inte har träffat på över ett år! Spännande, ska se om vi fortfarande kommer överens i en vecka nu när vi vuxit upp och blivit mogna kvinnor.
Resans mål är också väldigt speciellt. Det blir Larnaca på cypern men vi kommer försöka undvika Ayia Napa, då vi inte är behov av snorkåta 18åringar. Camilla och jag har redan våra män.
Syftet med resan är att bättra på den obefintliga brännan och insupa nya miljöer och vi ska försöka hålla oss borta från skandinaver,
När jag jobbar på flygplats så får jag mer än nog av alla de skandinaver som ska ut på semester.
Nu så startar snart sommarrushen på flygplatsen och vi alla förbereder oss mentalt. Alla sommrar är illa men jag har en känsla av att denna kommer bli den värsta under hela min karriär där. Folk är galna, jag menar seriöst galna och lämnar sitt sunda förnuft hemma när det är dags för avresa. Att respektera sina medmänniskor är som totalt bortglömt. Det kommer krylla av ungar, stressade mammor, arga pappor, blondinbellor som inte vet vart de är och ska, övervikt, försenade flyg, överbokade flyg, ännu argare passagerare. Och in i detta ska jag försöka klämma in lite privatliv, blir en utmaning!
Måste vara nyhetstorka i norge idag, har sett på snart 3 nyhetssändningar och den största nyheten är om alla dessa sniglar som förstör alla snälla norrmäns trädgårdar, men nu har en smart nordnorsk kommit på den geniala idén att man ska fånga snigarna levande, snitta dem och bada dem i gift. Därefter så ska man placera dessa preperade snigellik ute i träfgården på strategiska platser, så kommer de resterande levande kannibalsniglarna äta dessa giftiga kadaver och dö. DÄREFTER så kommer andra sniglar att äta deras lik och så föra smitta vidare och dö.
Min tanke är då detta: Sniglarna har väl ändå ett syfte på jorden? Klart att jag förstå denna oljerika norska familjen att man inte vill ha dem i trädgården, men ärligt talat., sniglarna var där först. Tänk om dem ser oss som ohyra? (vilket på flera olika sätt vi är) skulle prepera oss med något giftigt vid beröring och vi sedan för smittan vidare (svininfluensan) för att dö och utrota oss själva.
Konklusionen är då, vi borde väl inte uppmärksamma alla dessa epedemier som går, för det är väl meningen att vi ska dö då.....vi är ju för många än vad som är bra för jorden. Vi skjuter ju rådjur och älg varje höst för att hålla ner beståndet på en nyttig nivå. Borde inte vi skjuta oss när vi blir för många? Vart går den gyllene gränsen?
Detta måste jag ta upp med Camilla på resan ner, ska se vilka intressanta vinklar vi kommer att dryfta. De mest intressanta kommer kanske upp på bloggen.
Tråkigt väder.
Det händer ALLTID när jag ska vara ledig, de sista veckorna har det verkligen varit extremt! Det har varit strålande sol och varmt väder hela veckorna, när jag självklart har kvällsvakt, men måttet var rågat när jag för en enda gångs skull skulle vara ledig en lördag så ska himlen öppna sig och allt vatten vräker ner. Samma gäller idag när jag för en gångs är ledig och ta mig till banken (är utan bil för tillfället) då ska det regna ENBART för att jag måste promenera till banken.
Jag måste ha gjort någon mycket arg, rannsakar mig själv för att kunna finna ut av och rätta till.
Annars så tråkar jag ihjäl här i min lägenhet på 55 kvadrat. Vem kan leka med mig en tisdag klockan 13:02? Då ska det vara jobb, ultraljudsundersöknigar, legevakten med ungen osv. Är det så att jag också måste växa upp snart? Ångest ångest ångest...
Men äntligen så har jag startat detta nyttiga livet....eller ja det vill säga att jag springer 4 ggr i veckan men matvanorna är tyvärr detsamma....lika syndigt som förr. Men nu kan jag äta mina chokladjordgubbar med grädde med lite bättre samvete när jag har sprungit min mil på över en timme..... värt varenda kalori.
Annars så är jag arg på det mesta när det gäller jobbet, men efter jag fick skrika av mig på kontoret och slänga galla över den jag hatar mest så kände jag mig något lugnare, om det blir förbättringar är en annan sak. Men det gjorde gott i själen.
När man jobbar med passagerare så förlorar man snabbt tron på mänskligheten. Eller i alla fall för norrmännen, jag har fortfarande lite hopp kvar för svenskarna. Amerikanarna var det över för för längesen.
*lite mer tankar kommer nog sen*
TLL
Första gången.
Ja, då sitter jag här med en blogg (vilket jag lovade mig själv att aldrig skaffa) men detta ska då vara nödvändigt att kunna hålla kontakten med varandra i dess stressande IT tider.
Har kollar runt lite och pratat med några bloggprinsessor om vad man ska och inte ska dela med sin om i en blogg. Svaret var att man ska utelämna sig helt och hållet, med en gnutta humor.
Så jag ska göra ett försök att skriva ner vad som pågår inuti mitt huvud då mitt liv ganska exklusivt består av att tillbringa så många timmar som möjligt på Gardermoen så jag kan betala av min bil.
För det som undrar eller inte har pratat med mig på en halv evighet som fortfarande har ett intresse av att veta vad jag har säga utanför Facebook så har jag skaffat mig en kille. Kanske killen med K med det måste tiden utvisa lite mer.
Typ alla mina vänner har skaffat barn/hus/förlovande/ska bli gravida/är gravida så i denna sommar 2009 så känner jag mig väldigt ensam. Killen gör sitt bästa men man saknar den underbara tryggheten i ett bra kompisgäng! Jag antar att jag borde ut och leta efter ett nytt hänggäng, men jag känner att vid en ålder av 25 så är detta väldigt svårt, speciellt om jag inte kommer bo i Norge resten av mitt liv heller....för då måste jag ju börja OM igen!
Annars har jag köpt mig en fantastisk bil, hyr en lägenhet ihop med killen och brorsan. Äter lite för mycket men försöker träna av fläskfilén så gott det går.
Thats it, just nu. får se om det kommer bli en lika utfyllande fortsättning.
Har kollar runt lite och pratat med några bloggprinsessor om vad man ska och inte ska dela med sin om i en blogg. Svaret var att man ska utelämna sig helt och hållet, med en gnutta humor.
Så jag ska göra ett försök att skriva ner vad som pågår inuti mitt huvud då mitt liv ganska exklusivt består av att tillbringa så många timmar som möjligt på Gardermoen så jag kan betala av min bil.
För det som undrar eller inte har pratat med mig på en halv evighet som fortfarande har ett intresse av att veta vad jag har säga utanför Facebook så har jag skaffat mig en kille. Kanske killen med K med det måste tiden utvisa lite mer.
Typ alla mina vänner har skaffat barn/hus/förlovande/ska bli gravida/är gravida så i denna sommar 2009 så känner jag mig väldigt ensam. Killen gör sitt bästa men man saknar den underbara tryggheten i ett bra kompisgäng! Jag antar att jag borde ut och leta efter ett nytt hänggäng, men jag känner att vid en ålder av 25 så är detta väldigt svårt, speciellt om jag inte kommer bo i Norge resten av mitt liv heller....för då måste jag ju börja OM igen!
Annars har jag köpt mig en fantastisk bil, hyr en lägenhet ihop med killen och brorsan. Äter lite för mycket men försöker träna av fläskfilén så gott det går.
Thats it, just nu. får se om det kommer bli en lika utfyllande fortsättning.
